fick ett mess av lukas förut, han hade sprungit på en vän från förr till mig, och lukas och jag har inte pratat på ett tag, så jag har försökt förklara lite av vad han missat..som har förändrat mitt liv. vad som förändrade mitt liv hösten 06 var när min bror blev sjuk, vilket de flesta vet men inte förstår. före det så tyckte jag att livet var ganska enkelt. tanken av att kunna förlora någon som står en nära är hemsk, och de skakade verkligen om en. jag glömmer aldrig den dagen.  tiden efter har varit kämpig, jag visste inte vilka jag hade vid min sida och hur jag skulle hantera det. jag var helt slut 15 år gammal. jag hatade att gå till skolan, för där fick jag alltid låtsats. det blev en del skolkande, och jag ville helst bara bort från verkligheten. jag kände mig helt oförstådd, otröstlig och övergiven. inga lärare lyssnade på mig heller. Jag ville börja om på nytt. så började gymnasiet, vilket var jobbigt i början eftersom jag fortfarande kände mig så blyg och instängd i mig själv. men nu snart tre år senare börjar livet gå i rätt riktning, och jag har lärt mig massor, framför allt lärt känna massa nya människor, men mitt förflutna bär jag alltid med mig oavsett om jag vill eller inte. för många så är de som att jag lämnade dem, men jag hoppas att de nån dag kommer förstå att en del av mig dog inombords den dagen. jag älskade mitt liv innan de hände, vilket jag gör idag också, men på ett annat sätt som jag inte kan förklara. jag kan inte skylla på nån att de är den eller dens fel, för de är ingens fel de som hände. jag kände att jag behövde skriva av mig, jag ska inte behöva skämmas för hur jag känner och har känt.

godnatt :)